daydreamers

Allting har sitt slut. Allting har sin början. Snart så finns det inte mer. Folk går sina egna vägar. Väntar på nästan tåg och nästa station i livet. Men jag stannar ibland kvar. I det som en gång var. Där jag en gång var lycklig. De finns inom mig som en bubbla. De där fina som vi hade. Jag glömmer de aldrig. ibland blir det dimmigt framför ögonen men det finns kvar någonstans långt där borta. Så finns det som jag en gång sparat i mitt hjärta som starkast. Allting har en början. Allting har ett slut. Ett slut som får en att minnas alla andra slut. En början som får en att minnas alla nya starter.  En början som alltid fylls med hopp och nerver. Ett slut som oftast slutar i tårar gjort på längtan tillbaka men med ett hopp om allt som har en ny dörr att öppna. Jag är stark intalar jag mig. Jag är ingen liten mes. Jag kommer att lyckas. Jag kommer att våga börja om på nytt. Jag kommer att göra det som faller mig in. Jag ska lyssna på mig själv. Jag ska bli ännu starkare och ännu bättre. Jag ska fylla mina drömmar och jag ska tränga ångest ifrån mig. Ångest som inte behövs. Ångest som bara är fel. Allting har en början. Allting har ett slut. Kapitlet är slut snart. Men boken har bara börjat. Den ska fyllas med äventyr. Från detta nu tills sista sidan av denna bok. Mitt liv. Det börjar nu.