daydreamers

Jag gick tills skolan men nej vi hade ingen lektion.

Nu ar jag kollat på lite tv och sen så ar jag lyssnat och kollat på high school musical. Man blir så glad av de. 

Nej,jag måste sluta med mina sena sovtider. Jag tror jag totalt börjar gå in i en sådär latperiod då man helst bara vill ha sommar och skiter i resten. Men nu har jag verkligen jätte mycket att gör och jag borde plugga och läsa mycket mer.

Idag var en dåig dag, tråkig som få och jag kände mig totalt osynlig på något sätt....

Snälla lilla du som är den där fina väderguden. Om du nu finns, kan du för fan sluta trolla med vädret.

Det  blir sol, HURRA. Det blir varmt, HURRA. Det blir jätte schteeek, MUMS. Det blir moln, MEN VA FAN. Det blir sol, YEES. Det blir mol,gråa, BLÄ. Det blåser, SLUTA SNÄLLA. Det börjar dugga, URSÄKTA MIG MEN VAD I HELVETE. Det kommer lite snö, NEEJ, DU MENAR INTE ALLVAR. Det blir as kallt, HEJDÅ NU GÅR JAG OCH DÖR. Det blir sol, .... JAHA.

MEN VAD TREVLIGT FÖR DIG ATT DU KAN ÄNDRA PÅ DET SÅ LÄTT, MEN TYVÄR SÅ ÄR DET TYP KVÄLL NU!

Jag skulle efter de långa håltimmarna bege mig till den vidirga skolan när jag råkade somna. Jag missad svenskan. Jag orkar inte. JAG ÄR SÅ TRÖTT OCH JAG BORDE BÄTTRA MIG OCH BLI LITE MER FULL I GASEN MEN ICKE JAG KLARAR DET INTE.

Jag har nu driuckit te och prata med min josse i telfonen. Trevligt. Använt svtplay för fullt också. Tänk vad fint det kan bli med svtplay. :)

Svtplay i mitt <3

Jag älskar mansröster. Harmonier och stmor blandat med wailngar och tonändringar. Jag älskar när allt går så himmla synkat och detta är något jag älskar och njuter av så mycket. Jag blir så glad när jag hör detta. Han som tar en ganska gö ton han i mitten närmast killen med micen. Han är min favorit!

Jag älskar mina vänner, familjen och släckten. Film,teater och alla andra sorter av konst

Jag hatar ångesten, svek, bråk, flyplan, trånga utrymmen

Jag kan inte leva utan min familj och mina vänner

Jagär rädd för trånga utrymmen, separationsångest, att bli lämnad ensam, tåg, okontrolerade situationer, grodor m.m

Jag är inte kär men jag önskar att jag var det

Jag älskar onyttig mat men får ångest efteråt.

Jag vill bli skådis

Jag vill exprementera

Jag vill bli 40 och självsäker och nöjd med mig själv samtidigt som jag vill vara 10 och sårbar

Jag vill bli stark och ha muskler

Jag vill ha mer filmer att kolla på
 Och mer böcker att läsa

Jag är

Jag var i riksdagen idag och där flög rainfeldt förbi haHA, vi såg en liten glimt av honom och det vara ju lite spännande.

Har hittat 3 böcker: höst offer av mons kalentoft, triller och vårlik av mons kalentoft thriller. Sen john ajvide lindquvists nya ,lilla stjärnan, skräck

Jag har varit på teaterhögskolan och sett en pjäs av sista års eleverna. Den var bra. Handlade om melankoliska männsikor. Jag önskade att jag slutade där upp. Att jag fick så där någon dag. Hoppas det

Idag tänkt jag på hur östra real är. En jävla massa grupper överallt och jag passar inte in. ingenstans. När jag inte har mina kompisar med mig så känner jag mig inte östra realig. Lite sant har ju kungsholmen om östras elever. Det är lite insest nästan. Inte på det sättet men att just många rika adels familjer är lite insest långt bak i tiden. På något sätt så känner alla alla . Men den teorin spelar ingen roll för mig för jag känner mig ändå udda och väldigt fel när jag går i östa. Jag känner mig som den ensamaste lilla flickan som ingen vet om.

"Det ärväll inte så svårt gå fram och prata med dom"

Jag försökr ibland men det slutar alltid med att jag går därifrån för att bristen på att säga någonting inntresant blir för låg.

Nu ska jag kolla på tila teqila. Det gör mig på bättre humör.









btw. Allt känns förändrat, det är  något som är så konstigt ibladn känns verkligen livet helt konstigt. Jag vet inte vad det är.

Just nu så kollar jag på A shot at love with tila tepuila. Jag älskar verkligen det pogramet. Tila kom ut som bisexuell och nu har hon tagit in 16 straita killar och 16 lesbiska tjej. Hon ger nycklar till alla hon vill ha nära hennes hjärta och tillslut så finnt det bara en som har nyckeln till hennes hjärta. Vilket drama, mycket kyssar, bråk, avundsjuka, brustna hjärtan och vissa personer är totalt dumma i huvet. Jag älskar drama blandat med känslor och kärlerk. På ett sätt är hon så himmla taskig mot alla när hon liksom bara dumpar de en efter en. Men är man med i leken får man leken tåla. Jag skulle vilja freaka ut så mycket som de gör ibland . Tänk att vara i det stora huset med massa drama. Däremot skulle jag nog typ dra mig undan och typ dö av allt drama men samtidigt vara väldigt  innreserad. Tila är hur jävla snygg som helst. Det kan jag inte låta bli att säga.  Jag vet hur gamalt pogramet är men jag gillar det verkligen. Det är från 2008

 

Jag känner mig som en uppblåst balong i huvudet. Full känner jag mig med. Men det är inte sant,för jag har inte druckit i helgen. Jag har varit sjuk. Kul va. Jag har slem i hela huvet känns det som. Trevligt va! Jag har blodstopp i hela hjärnan och jag håller på att typ dö av andnöd. muns..
Jag gick ju såklart på bounce en jag kände ändå att jag hellre ville gå hem och sova. Men det var värt att gå dit. Jag har varit osocial i hela 4 dagar.

Onsdag ; var hemma efter en lång rep vecka, orkade inte göra ett skit.

Torsdag; Var i skolan för att göra nationella i engelska gick till bibblan och bara tog det lungt

Fredag; Började bli sjuk så jag var verkligen sjuk på natten så jag ringde och sa att jag var sjuk. Kollade på film och sov i flera timmar

Lördag: Gick på bounce, var inne på nätet, gorde småsaker, kollade på svtplay(min sysselsättning), kollade även på gamla avsnitt av a shot at love med tila tequila.

Söndag; Gick på bio med mamma och pappa, gick på en promenad, sov dåligt på natten så jag sov länge på dan

Idag borde jag läsa ut min skit bok tills svenskan som ska vara kvar imorgon -.-

Jag orkar inte....

BOUNCE BOUNCE BOUNCE BOUNCE BOUNCE!
JAG ÄLSKADE DERAS SHOW IDAG OCH JAG ÖNSKADE ATT DET INTE VARIT DERAS SISSHOW FÖR DE VAR VERKLIGEN JÄTTE BRA :D

Ibland så hatar jag när ångesten bara kryper fram och pyser ut massa luft av ångest och oro. Jag tycker att det är så jobbigt när man inte kan få stopp på den för att den bara ligger där och dör aldrig ut. Ibladn om man får stora ångest attacker då går det iallefall över efter ett tag, för kroppen kan inte gå på helspänn. Vad är jag egentligen rädd för. Att jag inte räcker till? Att folk ska börja hata mig istället för älska mig eller är jag bara rädd för att bli ensam. Jag tror att ångestsen alltid kommer att finnas kvar och det är lite läskigt. Alla har vi ångest och ibland så är den till och med bra. Konstigt nog. Det gäller att försöka skärpa sig och vara målmedveten. Hitta sina egna sätt igenom ångesten och den mörka tiden. Men ge upp funkar inte. Då kommer du aldrig upp.

Har kollat på fimen in the loop med mamma nu och den var störd. Fuck var ordet som fanns hela tiden så det var en njutning att höra engelsmännen skrika fuck off till varandra. Jag älskar när den är så där hhärligt britiskt.

Den brittiske ministern Simon Foster blir över en natt en ofrivillig mediepersonlighet efter ett olyckligt uttalande om att han stödjer ett eventuellt krig i Mellanöstern. Han skickas omgående till Washington tillsammans med PR-ansvariga Judy och den politiskt sakkunnige Toby. På agendan står möten med krigsivrande amerikanska politiker och militärer. Kvar i London ärMalcolm, premiärminsterns PR-ansvarige, som med en sällan skådad intensitet motarbetar allt Simon ställer till med.

In The Loop är baserad på TV-serien The Thick of It, politisk satir i toppform är med andra ord att vänta. mest om misslyckade personer enligt mig

rolig humor väldigt ironisk


Nu kollar jag däremot på en film med älsklingen zac efron, me an orson. Mycket bra skådespeleri och väldigt fin på något sätt.

En ung skådespelare i början av karriären får möjligheten att spela en roll på en nyöppnad teater i New York. Under samma hektiska vecka som teaterpremiären ska gå av stapeln blir han kär i Sonja. Han befinner sig i en blandning av förälskelse och kreativitet vilket leder till intensiva men även lärorika duster med den befallande och briljante regissören Orson Welles. Han måste växa upp fort!

Han har alltid velat blir en skådis och han är en fin männsika. Jag älskar zac inte bara för att han är den sötaste och charmigaste utan också för att han är bra. Han kan leverera äkta känsla, enligt mig

kollade på bealltyrashow, åt banan och avokad, kollade på teknade 101 dalmatinerna, kollade på otecknade 101 dalmatinerna, somna, pratademed mamma, somna, pratade med sov, kollade klart på filmen, sov, pratade i tele med mamma och sov VAKNADE NU 17.39. VILKEN FIN DAG

SYND ATT JAG SKULLE VARA SJUK IDAG DÅ JAG FAKTISKT VILLE GÅ UT.

JAG SJUKANMÄLDE MIGFÖR FÖRSTA GÅNGEN SJÄLV IDAG :) STOLT

Jag har nu vairt hemm aoch tagit det lungt och nus å blir jag sjuk. Jag har säkert blivit smittad av alla på teaterrepet. Fy vad jag mår dåligt. Mamma tror också att jag fått magkatar för jag har halsbränna och jag har ont i magen. MAGKATARREN beror bara på en såak. ångest, oro och rädsla för allt möjligt.






... Ibland så känns det så fel att må så dåligt...
för det känns aldrig som om du har någon att skylla på förutom dig själv i de flesta situationer.
Jag vill inte klaga, negga, *tyck synd om mig* och alla dessa saker men jag vet inte vem man ska vara i vissa lägen. Jag känner inte igen mig längre.
Jag ska gå till vuxen bup och prata på måndag mamma förljer med första gången och jag hoppas jag får en bra psykolog.

Jag tycker inte att någon kärlek är förbjuden om man glör det med hjärtat. DET ÄR KONSTIGT VAD ONT DET KAN GÖRA. Det kan vara så svårt att älska någon man inte får älska. Det är fel. Även fast du tycker att vissa saker är fel för dig så kankse det känns rätt för mig eller någon annan. varför finns det regler som gör att kärleken helt plötsligt får gränser. Varför kan inte kärleken ses på ett annat sätt? Kärleken är det bästa vi människor har lycka och kärlek i blandad kompot kan få en människaatt klara sig ur livet bra. du behöver inte va rik för att få det. Kärleken finns i oss alla vissa har bara det svårt att vissa det. Innerst inne så finns det kärlek. En människa blir aldrig byggd helt på hat utan även av någon slags kärlek.

Nu tänkte jag berätta om min absoluta favofilm. Paranoid park. Jag vet att jag ändå har tagit upp den väldigt mycket i min blogg men känner för att göra en liten mer avanserat.

Det handlar om Alex Tremain som är skejtare. Han är kompis med Jared som en dag frågar om de ska åka till Paranoid park. Alex blir lite kluven och känner sig inte alls redo, men det är ju ingen som är där första gången. De åker dit och han älskar det redan när han sitter där och ser på alla skejtare som åker förbi. Jared säger att de borde åka dit igen till helgen och sedan så åker det hem. Alex har även en flickvän som är lite irriterande. Alex gillar henne inte så mycket och han vill nästan göra slut med henne. Hon blir så sur när Alex hellre vill åka till Paranoid park än att vara med henne. Dagen då de ska åka så ändrar Jared sig och åker till ett univeritets fest längre bort för att få ligga med sin flickvän och festa och göra andra saker. Alex vill inte ligga med sin flickvän för då blir allt mer seriöst och han vill verkligen inte det. Han åker iallefall dit ensam och parkerar hans mammas bil ett kvarter längre bort så att bilen inte blir totalt smashad av något eller någon. Han sitter där och kollar men när han väl sitter där så kommer han att tänka på sin familje situation som verkligen är kalabalik. Hans föräldrar är separerade och nu ska de skiljas. Pappan ringer hela tiden och mamman klarar inte av det så bra. Lillebrodern spyr upp sin middag för att han är så orolig. Och sen det där men Jennifer. Efter ett tag så kommer några punkare fram till honom och ber att få låna brädan han sitter på. Alex blir kluven men säger sedan ja. Killen kommer tillbaka ganska snabbt med brädan tillbaka och då frågar han honom om han vill åka godståg och dricka lite öl. Han hänger på och sätter sig på närmaste godståg. De står vid stegen då den ena punkaren skriker "göm dig, göm dig vakten kommer" Vakten kommer i rusande fart och hinner med godståget och börjar slå på alex ben Alex slår till honom med brädan och vakten ramlar på det andra spåret. Ett tåg kommeroch han blir mosad. Alex får nu stora skuldkänslor som han traglas med och hela tiden i filmen så får man se honom ifrån olika vinklar, perspektiv och situtioner både efter och före självförsvaret. Hela filmen hoppar hela tiden från då till nu då till nu innan och efter och tillslut faller allt på plats. Slutet är bara konstigt och det känns som om jag bara vill se mer. Jag avslöjar inte slutet ni får se själva. För denna film är värd att se. Filmen är en konst, de visar långfilmningar då musik hörs i bakgrunden och man ser honom gå i en korridor eller man ser från skejtarens vy när han åker bräda i paranoid park och man får se färger som skiftar och matchar bättre än någonsin. Miljöerna alldagliga men vissa får en att stanna till. Det är en grå film, den är dyster, men hoppet finns kvar. Alltid. Gus van vet hur man tolkar ungdomar i den åldern och han har fått med alla olika problem. Både fysiska problem och psykiska problem, självkänsla, kärlek, familjeproblem som skiljsmässor, förvirrningen och allt möjligt. Manuset är väldigt ungdomligt och man känner att allting är så på riktigt. Mna känner känslorna som finns i filmen inom sig och man får en helt anna bild för en stund om allt.  Jag ser den när jag är glad eller ledsen eller bara helt okej. Jag gillar den för att jag ibland kan knna igen mig i vissa situtioner och ibland känns ångesten som ett stort moment i denna film.  skådespelet är inte dåligt och de är nybörjare så det kan vara svårt att verkligen göra allt fullt ut. Ljuset i filmen är också väldigt fint och hela filmen är som en fin tavla som du ser på museeum. Se den

true blood mmmmmmmm bite me


det är läppstift så det är väll inte sådär jätte farligt. Någon gång skulle jag villja göra bilder med fejk blod.