daydreamers

Stockholm är den finasdte stad jag vet. Jag älskar byggnanderna, parkerna, fiken, promenaderna, söder, vasastan, östermalm och kungsholmen, vattnet, allt det gröna, vissa människor som vågar stå ut. Alla små fina barer, clubbar och diskotek, de behövs fler men vissa är mycket sköna att vara på. Stadens alla gator och affärer, små kvarter och de fina. Ibland gillar jag även förorten, men mest på sommaren. De små bad och de små vikar man kan bada på, alla gröna plättar och alla olika nöjen man kan hitta på. Jag föredrar långa promenader i soliga stockholm med sedan en lång och välförtjänt fika efteråt.

Men nu vill jag bort och bort till fjäran land där ingen kan hitta mig. Till tropikerna eller medelhavets arma kultur och en fullproppad strand som är milslånga med massa människor i alla smaker. Med små fina tavernor, små fina siesta stunder, bokpauser och de fina kaffepauserna och alla de små fina läskstunderna och luckerna och middagarna och alla fina bara vardagliga reseäventyr. Jag saknar mallorca. Men jag ska ej dit i sommar. Jag ska till soliga grekland. Det är inte illa pinkat. Jag hoppas verkligen att det blir en lugn och avslappnande semester med massa bad, mat, sälskap, långa måltider, lugn och massa med böcker.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=4547132

lyssa på mark levengoods sommarprat!! Det är bra!!

Jag vet en sak som du också vet. Men det säger vi inte. vi bara vet. och vi låtsas som ingenting. Men innerst inne så vet jag allt. Men jag tänker inte sjunka ner. Jag tänker inte vara där. Jag tänker inte prata och bråka om vad som är rätt och vad som är felet. För det finns inte. Vi kommer aldrig komma till den punkten för vi klarar inte av det.

Alla har vi våra små problem och alla har sina nerver och sin oro. Alla känner så någon gång. Men det spelar ingen roll. Ensamheten inom mig blir ibland så stor. Ångesten över något jag inte vet om. Jag vill inte söka jobb. Jag vill inte, jag skulle vilja gå tillbaka till skolan bara för att ha en syselsättning och ett helt OKEJ liv. Men det funkar inte så. Nu i veckan kommer jag iallefall ha saker att göra. Och jag kommer att ha det kul. Med mina älskade vänner. Jag har saknat att få vara med alla samtidigt.

När jag tänker på mina problem så finns det alltid någon i världen som har det sämre, som mår sämre. Det finns människor som har det tusen gånger värre och jag, jag har bara LITE ÅNGEST. Ångesten dödar mig. ibland kan jag bara helt plötsligt få ångest. Jag har slutat pratat med min psykolog. Har ju inte behövt henne under den tiden då hon var inlagd på sjukhus för brutna ben. Men det tog upp till 3 månader. Och under dessa månader hade jag behövt henne, men nu. Nej, kanske lite vägvisning i livet. Kanske en klapp på axeln och en snäll blick. Ett utredande som äntligen skulle få sitt slut. Men jag orkar inte. Jag vill inte börja om. Ångesten kommer och ångesten går. Och så kommer det alltid att vara. Jag får leva med att jag har den. Alla får lite ångest ibland. Jag gör mig sjukare än vad jag egentligen är och jag tycker synd om mig själv. Det är inget bra. Det gör mig bara sämre.

Helgrym låt!! Otroligt skön låt!!

Nu vill jag så ha någon att ha nära mig. Någon som man bara kan krama lite och hålla handen med. Någon som man gillar.

(sexisnottheenemy)

Jag hade en trevlig midsommar. Dock så var jag lite halvtrött hela dagen. Jag firade med min familj och två andra familjer på tranholmen. Detta ställe tar det 10 minuter från ropsten med båt till. Det är jävligt nära stan och jätte fint men väldigt litet. vi dansade och picknickade och åt mängder med mat. Gick promenader och lekte 6 kamp. Jag äger på luftskytte. Jag fick ner 4 av 5 ölburkar. Vi sjöng och pratade och så var jag mycket med de fina hundarna . Jag ock joel, sonen till en av familjerna, vi satt och kollade även på film. Kände faktiskt att jag blev lite berusad och jag ville verkligen inte att de skulle synas så jag skylde på att jag bara hade sovit 2 timmar natten innan, vilket dock var sant, och gick och la mig 01.00 med kläderna på. Vacknade sedan morgonen efter klockan 07.30 av att jag låg mycket oskönt och att det vattnades i munnen som fan. Var även varm av kläderna. Jag gick upp gick på toa drack lite vatten drog av mig kläderna och kröp ner i sovsäcken. Jag ville inte gå upp. Men jag åt frukost stående då jag ville följa med på promenaden som alla skulle på. Drack mitt te och brännde mig. Jag undrar om folket visste. Under alla omständigheter så kände jag mig inte alls bakis vilket var skönt. Vi gick promenaden och åt lite snabblunch och åkte båten hem vid 1, När jag kom hem pratade jag lite med louise i telefonen och vi bestämde oss för en fin brunch på tisdag. Sov i några timmar eftersom jag fortfarande var trött och sen åt jag middag. Har nu ätit middag kollat på två filmer. Dansat till glee musik i mitt rum och även facebookat en del. Nu vill jag bara mysa ner mig i sängen.

Så vacker, så underbar och så charmig <3

Jag vill inte förlora någon jag vill inte. Jag vill inte förlora mig själv men jag känner mig lite lost. Jag får gåshud av att tänka på vad som händer i höst. Vad händer? Kommer jag ens få ett jobb? Komma in på det jag vill och vad fan vill jag? Vad vill jag med livet?

Fan vad trött jag blir på människor som är dryga
Fan vad trött jag är på att folk är så jädrans engagerade i allt. Är jag den ända som typ inte har någon ork kvar
Fan vad jag är trött hela tiden, det är fel på mig!!!
Fan vad skönt med sommarlov och jag gillar faktiskt att det inte finns så mycket att göra
Och imorgon åker jag till nacka och sen så korsö på lördag morgon
Och ett stort jävla FAN på att jag inte har någon att mysa med för tillfället. Någon som vill kramas lite. Någon där ute som bara vill ha lite närhet av mig.

Det känns jävligt tomt just nu. Man vet inte riktigt vad man ska göra. Man känner sig lite som att titta ut i intet. Men va fan, Det är ledighet iallefall och arbetslöshet!!! woho