Några glas rött!
Efter ett par glas och lite middag med faster och familj så känner jag mig tanke spridd! Vad vill jag? Helt ärligt? Vad vill jag, denna ångest jag vaknar med hela tiden nu för tiden dödar mig långsamt. Jag är så rädd att skada människor runt om mig när jag mår så här! Jag vet inte hur jag mår! Även fast de inte är så farligt så känns de som om allt blir 50% större än vad de brukar bli och jag är rädd för att de ska hända saker som rubbar min perfekta värld! Fan för mig och fan för dig hjärna! Tänk lite mindre tack! Tänk inte alls helst! Kör på med allt och jag orkar inte tänka på allt de negativa som poppar upp! Ibland önskar jag att jag kunde vara mer rakt på sak. Att jag kunde säga allt jag ville till vem som helst. Men med vissa saker som ligger så där och skaver som ett gruskorn i skon, de funkar inte! För jag tänker att, " nej men de är väll inte så farligt de här klarar jag själv " "tönt, de är fel de är inte så de är, glöm de! " *gråt gråt* ja nu vet jag! Eller?
