daydreamers

Den här satans locken, var du tvungen att kommentera den. Att mitt hår fick dig att bli knäsvag. Jag kollar på den, idag när jag såg den vara rak,då fick jag panik, nu är den lockig igen, men varför? Snälla, den är bara ivägen men varje gång jag kollar på denna lock så tänker jag på dig och varje gång jag ser mitt studentfoto som liten så ser jag bara locken som du skulle peka ut. Varför ringde inte du, varför smsade inte du mig och varför sa du inte det till mig, att jag är läskig att jag är nog den mest läskige av de alla. Att jag kollar upp nummer på internet att jag kollar upp dig på facebook och jag vill inte erkänna det men nu gör jag det, jag blir alltid lite avis när en tjej skriver till dig för jag önskar att det hade varit jag. Jag borde smsat oftare, jag borde inte varit så negativt och jag borde slängt ut dig ur mitt rum klockan 4 den där sensommar kvällen men jag kunde inte det. För jag ville ha dig där, för att jag vill vara dig sådär jättenära. HELA NATTEN. INTE SOVA, INTE SOMNA. BARA VARA MED DIG. Varje gång jag kollar mig i spegeln och ser locken tänker jag på dig, och varje gång jag tänker klippa av det här jävla satans håret så tänker jag nog att jag borde spara locken bara för att du sa att den var vacker. Varje dag och varje år så tänker jag ha kvar locken bara för att du sa det, och om jag klipper av den och du kommer tillbaka kanske du inte vill ha mig tillbaka. Jag väntar med min lock på dig fortfarande och lite sådär i smyg, bara för att. För att jag hoppas. Hoppas på att du kommer tillbaka och säger att min lock är nog det finaste du sett och att du vill ha lite närhet från mig.