daydreamers

Jag har bestämt mig nu för att skirva här igen det känns som en bra tid i livet att göra det. 

 

Jag har idag varit på teatermöte i min nya teatergrupp, detta är inte inom skolan utan bara frivilligt. En kille från min gamla kurs frågade mig och jag sa självklart ja. Jag är sentimental som bara satan. Snälla gud, mitt liv är nästan för bra för att vara sant. gruppen var underbar och mixad med alla olika typer av människor. Jag gillade gruppen mycket och jag tror att detta kan bli mycket bra. Jag ser fram emot att spela teater två gånger i veckan i två olika grupper. Jag skakar i hela kroppen och jag vet inte varför. Jag känner mig som en liten flicka igen, en flicka som precis har sett världens finaste värld. en värld fylld av lycka. Jag känner mig glad, helt euforisk, nästan lite sorgsen vilket jag inte riktigt vet varför, lite vemodig och lite hoppfull. Glad över att äntligen få gå i en teatergrupp utanför skolan också.

 

Jag är nu fruktansvärt trött och det känns lite konstigt i magen. Jag är faktiskt lite rädd på nått sätt. De börjar nu. Vardagen. Mycket snurrar i huvudet och jag känner att jag inte alls vet vilken väg i livet jag vill gå. Jag har en blanding av panik och eufori i kroppen. Jag känner mig lika vilsen som klar och jag har mycket att ta in i huvudet.