daydreamers

Förlåt att uppdateringen lika med noll sedan juni. jag har inte haft så mycket att stå i det är mer de att jag inte orkat. Men nu är jag typ lite halvt på banan igen. Det finns saker som har hänt sen sist. Men dessa saker är ja både stora och små. Men ska jag vara ärlig så önskar jag att jag kunnde säga att jag är fett glad och uppåt. Men det ända jag känner är tristess och en jävla massa ångest inför den. Jag har ingen motivation till att plugga, ingen motivation till att ta tag i saker och ingen motivation till att vara bara jätte glad. Det liksom rullar men det går segt. Puttar och puttar men egentligen blir allt bara tyngre. Jag är inte rädd inför framtiden. Men lycklig inför den är jag inte. Jag mår halvt dåligt av den samtidigt som jag vill att nu får det fan bli kallt och mörkt samtidigt som jag önskat att jag hade festat och varit ute ännu mer och träffat människor i sommar än vad jag faktiskt gjorde. jag vill ha tillbaka sommarens ljus samtidigt som jag vill se snöflingor och julgranar. Jag vill ligga och sola på en stran samtidigt som jag vill ligga inne och mysa under tecket och då gärna med någon. Men nej, nu får det fan vara nog.

Och samtidigt som denna röra i mitt huvud så tänker jag, fan man är bara ung en gång i livet. Ska man verkligen känna sig såhär då?