daydreamers

Även fast vi inte är helt öppna mot varandra så säger vi väldigt mycket på nätet. Vi som har bloggar, vi kan ge ut hela vårat liv till hela världen, alla kan få ta del av en liten smula av kakan vi lever på. Jag har inte måsga läsare och mycket därför så skriver jag ibland mycket av mina känslor, mycket om det negativa och ibland om det positiva. Det är otroligt intressant attläsa bloggar och speciellt kompisarnas bloggar. Men ibland blir  konversationen: Jag köpte en ny tröja i helgen? Ja, jag såg de på bloggen. Jag har fått ett nytt jobb. Ja, jag såg det på bloggen. Ibland så kan man nästan se på hur någon mår, genom orden de väljer och orden de skriver med. Ja tycker det är skänt att skriva av mig någonstans men ibalnd så funkar inte änns det. Ingenting funkar och då blir man bara ledsen och man blir bara jätte arg och då skriver man i bloggen. Man skriver känslor som helt enkelt finns där men som är osynliga eller så skriver man djupt om vad man känner, tänker och tycker. Frågan är bara är det bra eller dåligt?

En kille som är ny i musikalklassen ser ut som Darin och jag tycker han är jätte söt. Bara så att ni vet det ...