raslösa dagar innan resan

Jag har nog aldrig varit så rastlös i hela mitt liv som jag har varit den senaste månaden. Jag kan inte bestämma mig för vad jag vill göra och allt känns bara jätte konstigt. Jag sätter mig ner och skriver och ingeting kommer ut. Jag går ut på en promenad men går sedan tillbaka för att jag helt enkelt inte vill gå dit mer. Sen så är man i skolan hela daganrna och jag kan verkligen inte snappa upp det som kommer och det som skrivs på tavlan eller av det som lärarna säger. Jag är totalt efter och jag är helt i min egen lilla bubbla. Ibland så vill jag bara springa ut och älska det jag gör.

"Att lyckas är när du är så exalterad på morgonen över vad du ska göra , så att du nästan flyger upp ur sängen." - från fame

Jag kan faktiskt inte förstå att jag är 18. Nu får jag dricka lagligt, jag får springa runt och göra vad som helst utan att be om lov, Jag kan bli tagen av polisen och få sitta i fängelse, jag får rösta, jag kan ta körkort, jag kan gifta mig och adoptera barn, jag får gå ut på krogen, skriva under mina egna papper, flytta hemifrån, behöva betala för att gå på musseum, betala för sjukvård, ta hand om mig helt själv och tyvär så räknas jag nu mera som VUXEN. Jag är myndig och får göra va fan jag vill. Om nu mamma och pappa blir trötta på mig så kan de slänga ut mig på gatan. Men det skulle det inte göra. Om jag känner de rätt.

Om två dagar åker jag till OMAN. Jag är lite rädd för flygningen, Jag är faktiskt väldigt skraj. Vill ha solen, men inte flygningen.

Nu ska jag ha en lektion i skolan sen ska jag springa hem och plugga skit psykologi eftersom vi ha prov och kanske dricka yttliggare lite te. Jag kan nog läsa lite i min nya bok och sen är det att bära av igen till statsteatern där jag ska se MEIFISTO. Äntligen får vi se teater igen på teatern. Jag älskar Teater. Efter det så åker jag hem och sover och sen så är det bara en jäkla dag kvar tills OMANRESAN.

BTW så tror pappa att han kan boka en resa till thailand nu. Vi har hittat en reativt billig resa. Vi ska åka med air china till Peking, vi får sedan vänta i peking i 5 timmar och sedan åker vi vidare till bankok där vi stannar i några dagar innan det är dags igen för att flyga till någonstans i Thailand där vi sedan åker buss, bil och båt till en fin ö på SÖDRA SIDAN AV THAILAND. Jag är hemma i thailand. Jag mår spom bäst där. Jag får en känsla av trygghet och kärlek när ja är där. En varm känsla av ödmjukhet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0