kyrkogården
Nu är jag på landet igår var välldigt sorligt men vakert. Vi är två av dom ända som har en egen släckt kykogård som vi begraver våra släktingar på. Välldigt fint och skogigt. lungt och fridfullt. Jag grät inte kännde inte för att jag ville det. Grät så mycket ändå förut. Pippi du är saknad
Kommentarer
Trackback
